krigszonen.se

Är det okej att inte känna någon jippi-känsla inför julafton imorgon? Är det okej att skriva och berätta det idag? För mig är det bara ännu en dag att kämpa sig igenom. Men jag är övertygad om att det kommer bli mysigt och roligt. Det är jag säker på. Liksom jag också är säker på att jag kommer må skitdåligt dagen efter… Jag försöker verkligen att tänka ”vi här och nu” som min gamla lärare skulle sagt. Men det är jättesvårt när jag vet vad konsekvenserna blir. Jag får en slags ångest innan inför hur det kommer sluta. Ibland får jag nästan känslan av att jag inte vill ha roligt, bara för att slippa den här ångesten som kommer före och för att slippa efterverkningarna. Det känns mest bara jobbigt att försöka ha roligt. Men jag vet också att det allt som oftast är värt det. Skratt läker. Jag vet att jag skulle vilja bara jag mådde bra. Men nu gör jag ju inte det. Jag blir inte klok på hur tankarna cirkulerar runt i mitt huvud.

På min önskelista: Kära tomten som bor på Nordpolens topp, jag önskar att jag kunde känna lite hopp! Snälla kom hem till mej, säg att allt ska ordna sej. Du röda tjocka herre, säg att det inte blir värre. Rudolfs näsa lyser röd, snälla ge mig kämparglöd. Alla söta goa rara nissar små, ge mig en anledning att kämpa på. Jag vill inte ha någon liten grej, jag vill bara att allt ska kännas okej. 

Eftersom jag inte vet när jag kan uppdatera er nästa gång: GOD JUL PÅ ER ALLA I MIN LILLA ARMÈ - NI ÄR BÄST!