Håller ut

Igår simmade jag mina 40 vänder i bassängen. Det gick tungt och långsamt, men kändes bra efteråt. Idag har jag förstås lite ondare i benen. Men det brukar ofta bli så. Vad jag fått lära mig så är det ingen fara så länge jag inte har mer ont längre än två dagar.  
 
Det har inte ens gått en vecka med den nya behandlingsplanen med sprutor och tabletter, men det känns som jag ställt om mig mentalt i alla fall. Jag har bockat av varje dos av de olika medicinerna och styrkorna för de dagar som är aktuella.
 
Jag har inte ännu hört så mycket mer från käkläkarna. Jag haft lite telefonkontakt till och från men jag har egentligen inte fått några mer besked om operation eller vad kirurgen tycker blir bäst (minst dåligt). Idag är en dålig dag i käklederna. Jag kan inte förstå hur det kan vara möjligt när jag faktiskt dubbelmedicineras. Jag kan inte ens gapa 1 cm utan att det gör ont och tar emot. Men jag håller ut. 
 

1 km simning

Jag har varit rastlös alldeles för mycket och alldeles för länge nu. Så jag gick till badhuset efter jobbet och simmade drygt 40 vänder i bassängen. Jag vet inte om jag "tar igen" för de dagar jag hade ont i ryggen och inte kunde göra så mycket. Precis som kollegorna på jobbet säger så kan man verkligen undra varifrån jag får den här energin? Jag känner mig som en litet barn som springer runt i cirklar och alla vuxna står förundrat och tittar på och säger saker i stil med ”hur orkar hon?” och ”blir hon inte trött snart?”. Det är förstås bra att jag orkar och har krafter. Emellanåt är det ju raka motsatsen och jag kan känna mig på gränsen till svimfärdig. Men helt ärligt vet jag inte om jag kan kalla mitt ”spring i benen” för överskottsenergi. För jag vet att jag rent medicinskt går på sparlåga, ibland tomgång. Men jag behöver helt enkelt få avreagera mig lite (läs: mycket). Jag bara måste. Jag är så frustrerad och har en massa andra känslor som brottas inombords att det bara tvunget måste ut! Det här är det sättet jag känner till. 
 
Jag försöker skriva i min rosa bok vid tillfälle. Det är ett mildare sätt att få ur sig allt. Det brukar kunna kännas bättre efteråt också. Ibland behövs förstås en halvmil lång promenad för att jag ska kunna sitta still och skriva... 
 
• Kategori: Kampen, Simning; • Taggar: EDS, Energi, Reumatism, Simning, brottningsmatch, frustration, skriva; • Kommentarer (2)

Nere på botten, här är det toppen

Jag har simmat idag igen. Trots nattens frossa (ansträngningsfeber) och ömma kropp, kunde jag inte motstå bassängen idag. Föreställ er själva att känna er viktlösa, smärtan lättar äntligen, tankarna skingras och din favoritlåt spelas i undervattenlurarna. Både musiken och trycker under vattnet spränger bort jobbiga tankar. Jag behövde det idag efter nissens samtal om magnetröntgen.

MEN jag var förnuftigare när jag simma den här gången! Jag åt till och med mat innan träningen. Jag tog det lugnt. Jag bara gled fram och tillbaka. Jag lät bli att räkna vändorna, jag tog inte tid på mig själv och jag tävlade inte med personen i banorna bredvid. Jag simmade i mitt eget tempo och i min egen värld.
 
• Kategori: Kampen, Simning; • Taggar: Ehlers-Danlos Syndrom, Parkbadet, Reumatism, Sandviken, Simning, Träning, musik; • Kommentarer (2)