Tomtenisse på verkstan

Idag har jag trippat runt som tomtenisse på jobbet. Jag hade först glitter i håret men eftersom jag frös bytte jag bort glittret mot en tomteluva som min kollega först hade. Jag tror alla på våningen blev lite extra glada att få se lite ”luciafirande”. Jag försökte övertala kollegorna att vi skulle ställa oss hand i hand och försöka hämta fler folk genom att gå in ”rum för rum”. Jag såg framför mig hur vi skulle sjunga en sång och ta oss igenom hela byggnaden och få världens längsta luciatåg… men det var ingen som kände sig sugen. Det blev i alla fall lite dans med armkrok och allsång inne på rummet till en eller två jullåtar. Det blev en lussebulle och peppakakor på fikarasten också medan vi tittade på julkalendern. Det kändes himla julmysigt! 
 

Kommentarer:

1 Tisa:

Jag har suttit och läst ikapp inlägg. Och även om du kanske har hört/läst det många gånger förr (men se det inte som någon press av detta, snälla du) så måste jag säga; vilken kämpe du är!
Och en fin tomtenisse :)
kramar <3

Svar: Du är helt fantastisk Tisa som tar dig tid att läsa ikapp det du missat. Tack!! Det är fint att se. Jag tänker på dig ska du veta. Stora kramar!
Camilla Blomberg

2 Hanna:

Hej Camilla!
Du och jag har lite olika utgångslägen på käkledsproblemen men vill ha dina tankar nu då jag hittat din blogg! Jag har båda diskarna felplacerade (vänster sen mars och höger sen oktober, men låsningarna har varit med mig sen 2015) eftersom de föreslagit artroskopi under narkos för att skölja ur leden (i första hand vänstra tror jag då den är den som smärtar dagligen) för att direkt kunna gå till diskektomi ifall sköljningen inte lyckas, kirurgen sa att eftersom den vänstra disken varit felplacerad så länge och jag är lite överrörlig så kan det ändå vara att den hoppar ur igen alternativt att den inte vill flytta sig.

Jag har ändå så bra och ganska rak gapning på 31-34 mm att det inte känns helt akut med ingrepp (vilket också tandläkaren och kirurgen sa) men smärtan måste minskas och bettet har blivit instabilt av diskarna. Och jag känner mig lite tveksam. Vill inte tillbaka till stadiet med hoppande disk som låser gapningen på olika millimeter (hade 17mm öppning första gången det låste sig), heller inte att att ansiktsnerven får problem men smärtan vill jag gärna slippa.
Vet inte hur mycket ibuprofen/paracetamol jag ätit i år, har bettskena och den här veckan fick jag jätteklädnypan att töja med (har bara töjt "manuellt" tidigare) och ny kontrolltid och vidare fundering om ingrepp om två månader.

Har kört lite sammanfattning av mina käkledsproblem på min blogg också, har märkt att det är svårt att hitta bloggar om käkledsproblem så blev glad av att hitta din :D

Svar: Hej Hanna! Vad trevligt att du titta in här. Jag läser det du varit med om med käklederna och det låter verkligen jättetufft, milt sagt. Vilka kval och farhågor även du tvingas brottas med. Inte lätt! Och att ha så ont som du har ska ingen behöva ha det!

Tack för förtroendet att du vill berätta. Även om det är offentligt så känns det fint att du vänder dig hit. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara dig. Precis som du skriver har vi lite olika utgångslägen med käklederna. Men det jag kan göra är att dela erfarenheter med dig, precis som du delat med mig.

Jag har gjort en diskektomi på höger sida. Läkaren sa att min disk hade flyttat på sig så mycket, och vad så pass skadad, att det var som om jag inte hade någon. Den kunde lika gärna plockas bort. Under operation såg de dock att den knappt fanns kvar. Det var bara smulor kvar då den blivit så trasig. Så den ”dammsög” de upp bara. Men jag kan uppleva att bettet blivit lite snett om jag pratat för mycket (ca 15-20 min). Käkleden fastnade/låste sig i sidled. Jag kunde gapa. Men jag kunde inte bita ihop rakt. Sen släppte det efter någon timme igen. Men det beror högst troligt på att jag har olika mycket skador på höger och vänster sida. Om de ”jämnar ut” skadorna på vänster sida kanske det skulle bli mer jämnt. Just nu, efter senaste dubbelsida spolningen, kan jag bita ihop rakt. Ibland ”spårar den ur” och det blir lite snett igen som förut. Men inte lika mycket.

Vid operation har jag inte kunnat gapa mer än ca 20 mm. Det är under hälften av normalt (ca 50 mm). Jag har inte haft problem med ansiktsnerven mer än tillfälligt av själva bedövningen.

Jag har också jätteklädnypan. Jag har också fått någon stor ”glasspinne” som för att försöka öva gapa rakt framför spegeln. Min käkled vill gärna slira lite åt sidorna (sicksack) när jag gapar upp. Kanske det vore något för dig för att minska risken att det låser sig? Hör med din läkare.

Har du fler funderingar eller bara vill skriva, så går det hur bra som helst. Häng i Hanna!

Camilla Blomberg

3 Andreas:

Detta strålande ansikte som lyser ikapp med solen. I det här grå väder med ständigt snöande är det skönt få se ett sån utstrålning.

Svar: Wow tack Andreas, det var fint att höra. :)
Camilla Blomberg

Kommentera här: