krigszonen.se

Jag känner mig inte längre speciellt hängig av själva förkylningen. Det är bara näsblod och smärtan i lederna som är kvar. Jag har fått en akuttid om någon vecka till reumatologen för en kortisoninjektion i den vänstra handleden, så snart kanske även det blir bättre. 

 

Min läkare från reumatologen har sedan tidigare remitterat mig till ortopeden angående mitt vänstra knä. För min läkare tror inte att det skulle bli bättre med en kortisoninjektion, en "kemisk rensning". Det här får min mage att börja göra ont och just därför har jag inte skrivit något om det här tidigare. Det blir så verkligt då.

 

Min käkläkare har jag också haft kontakt med i veckan och det är troligt att det är inflammation där med. Jag kommer få en ny lägesrapport om någon vecka igen, om inte tidigare, beroende på hur det utvecklar sig. Det kan tänkas att det blir någon form av behandling även här.  

Ja, det känns faktiskt som sjukdomarna passade på att ge sig på mig när jag var som svagast (förkyld). De såg sin chans att attackera när jag var i underläge. Det är nästan lika fascinerande som jag är frustrerad över det. Men det är bara att försöka hålla ut. När jag blivit piggare får jag slå tillbaka.  

 

Eftersom jag sålt iväg min soffa har jag bäddat upp en fluffig filthög i tv-rummet och hängt ljusslingor längs väggar och tak som belysning. Det gäller ju att göra det bästa av situationen. Ibland är det inte så tokigt.