Årets tre bästa och tre sämsta

Det första på min bästa-lista som jag skulle vilja skriva upp är alla resor jag fått uppleva och de människor jag träffat i år. Exempelvis de nya vänner Unga Reumatikers vinterläger utanför Stockholm gav mig, alla nya platser jag fick se i England med trion, resan jag gjorde till Göteborg för att hälsa på gamla och nya vänner och så har vi förstås resan jag gjorde helt själv till Norge som blev... inte så ensam! Egentligen borde det räknas allt utanför sjukhusets vita väggar och alla människor jag träffat som inte är blåklädda nissar. ;) 

Min andra punkt på bästa-listan är smärtrehabiliteringen på sjukhuset. Det kanske inte låter som värdens roligaste grej. Men det har varit jätteviktigt för mig. Jag fick styrkan och modet därifrån som jag behövde för att våga drömma och att följa dem. Ett exempel är Norgeresan. Men också att prova på andra nya saker som berikat mitt liv. Bara det här med att komma igång med träningen (springa, simma, tennis osv) som jag verkligen saknat och knappt ens vågat drömma om att kunna göra igen. Men det viktigaste var gemenskapen och allt runtomkring som själva rehab gav mig just där och då, det betydde så mycket för mig. <3   

Det tredje på min bästa-lista skulle jag vilja säga är alla roliga uppdrag jag fått chans att göra och medverka i. Jag har fått gå på catwalk för att visa upp kläder på Göransson arena i Sandviken, en annan catwalk på Elit Grand hotel i Gävle för någon hårkollektion, blivit fotad till all typ av marknadsföring för Högskolan i Gävle och blivit fotad till en katalog/hemsida för en maskeradbutik. Uppdragen varade oftast i bara ett par dagar och som sällan gav betalt i pengar, men det är upplevelser som jag tar med mig och lever på under mina tuffare dagar. Det är inte att "visa upp sig" som varit det roligaste, även om det förstås är en grym egoboost. Det är mer det här att göra något tillsammans med nya människor, se resultatet, känna sig behövd, få känna sig frisk och bara ha riktigt jäkla kul i allt ifrån finklänningar med hollywoodlockar till brudklänning med zombiesmink! Egentligen skulle jag vilja placera min produktion av musikvideon "superhjältinnorna" tillsammans med två av mina kompisar här också. Ni vet det klipp vi gjorde för Reumatikerförbundets jubileumslåt - och vann! :)   

Årets sämsta var förstås den dubbelsidiga käkledsoperationen jag gjorde i våras, samt vetskapen om att jag behöver göra om samma operation snart igen... Och förstås de kortisoninjektioner jag gjort i käklederna som dessutom inte hjälpte. Dessa ingrepp hamnar på listan för att allt gjorde fruktansvärt ont och är hemska rakt igenom med veckor av flytande kost. 

Det andra på min sämsta-lista var utredningen om dolt hjärtfel. En av mina mest ångestfyllda stunder det här året var när jag svimma (igen!) och fick åka ambulans och läggas in på hjärtavdelningen över natten. Läkaren kopplade fast massvis med sladdar över mitt bröst och sa: "om hjärtat stannar så ser vi det" . Jag vågade inte sova efter det. 
 
Det tredje och sista på min sämsta-lista är ingen medicinsk katastrof. Istället handlar den om alla (egentligen bara några få, men bara en är en för mycket) äckelgubbar/killar som utnyttjat mig när jag varit i nöd. De män som trodde att det var okej att stoppa handen innanför tröjan (alternativt byxorna) när jag låg sjuk och försvarslös och inte hade en tanke på det som de tänkte på. Att ställa sig på knä och be och hoppas på att jag "ger efter" om de säger SNÄLLA tillräckligt många gånger och drar av mig ännu ett klädesplagg för att försöka pressa/hota/skrämma till sig min "tillåtelse", är också ett alternativ. Men allt som inte är ömsesidigt är ALDRIG NÅGONSIN OKEJ. 
 
När jag tittar tillbaka på året som gått så har jag faktiskt gjort och fått uppleva en massa bra saker, aktiviteter där jag känt mig frisk. Det är betydligt mer saker än det jag skrivit upp här, smått som stort. Visst har jag varit med om några större (och massa små) dåliga saker det här året som verkligen tagit upp en väldigt stor del av mitt liv och påverkat det i alla högsta grad! Men det gäller att hitta det där goda i livet som kan utplåna det onda! Det goda behöver inte vara flest till antalet. Bara starkare. En endaste löptur i solnedgången på 20 minuter kan utplåna 5 smärtsamma och ångestfyllda operationer. En pratstund med en sann vän kan utplåna 7 års saknad. En varm kram kan utplåna 20 års tröstlöshet. Ett sms med orden "självklart finns jag där" kan utplåna all ensamhet och dödsångest. Vad utplånar det onda för dig? 

Jag kan inte eliminera allt det onda som finns i min kropp och det som händer i världen runtomkring. Men jag kan fylla på med mer godhet! Mitt nyårslöfte kommer därför vara att fortsätta försöka berika mitt liv. Att hitta och fylla livet med fler och starkare goda saker. Det goda ska segra över det onda. Det ska jag skåla för imorgon!
 
• Kategori: Kampen, Kvalitetstid; • Taggar: #70årtillsammans, 2015, Ehlers-Danlos Syndrom, Hjärtat, Reumatism, god, katastrof, krigarmentalitet, käkledsoperation, modell, ond, rehabilitering, resa, övergrepp; • Kommentarer (1)

Kommentarer:

1 lillasyster sandra:

du vet att jag finns där för dig

Svar: och jag finns där för dig.
Camilla Blomberg

Kommentera här: